21

”Tusen gånger starkare” handlar om Signe som är 15 år och går i nian. Utåt verkar hon vara blyg, väldigt tystlåten, till och med lite tråkig, men inombords hörs hon väldigt mycket. I klassen där Signe går är det uppdelat, tjejer och killar, ”coola” och ”töntar” så har det alltid varit. När Saga kommer till klassen börjar saker och ting förändras, grupperingar utjämnas och alla vill veta vem Saga är. Saga börjar hitta orättvisor och bekämpar dem på samma sätt som de uppstår, genom att vara som killarna är mot tjejerna.
De nyfunna problemen gör att tjejerna börjar ifrågasätta allt mer hur de blir behandlade, samtidigt som killarna blir allt mer arga på situationen då deras ”privilegier” börjar tas bort. Lärarna blir mer irriterade på situationen då de inte är vana att tjejerna tar så mycket plats. Julavslutningen är en viktig del i det som Signe beskriver som att ”slutet hade redan börjat, utan att vi visste om det”, då killarna under repetitionerna till julavslutningen väljer att gå ut när Mimmi ska framföra hennes nummer. Efter detta går allt utför, killarna hittar Sagas svaga punkt och utnyttjar den till max, till slut ger Saga upp. Hon förstår att hon inte kan föra kampen om rättvisa själv, då allting nästan gått tillbaka till normalt. Klassen vill inte ha förändring, skolan vill inte ha förändring. Signe står upp för Saga till slut, hon samlar allt sitt mod och skriker ut till klassen; ”Hon har rätt. Och du vet att hon har rätt. Och alla här vet att Saga har rätt. Och vi vet att vi är fega, att ingen av oss vågar ställa upp för henne, vi offrar henne, för vi orkar inte annat, men vi vet att hon har rätt!” (s.203).
Sagas klass, är en klass där det som killarna säger är ord och lag, så har det varit under hela skolgången. Den sociala miljön är ganska dålig, då det är en skarp uppdelning i klassen, stämningen blir också allt mer infekterad i boken då alla vill ha en förändring, samtidigt som ingen vill göra något åt problemen. Jag känner igen mig i denna bok eftersom min förra klass var väldigt uppdelad, inte lika extremt som i ”Tusen gånger starkare”, men det fanns en tydlig gruppering, man tillhörde en speciell grupp, så hade det alltid varit. Det blev lite obehagligt att läsa boken då jag ibland kunde relatera starkt till vissa händelser i handlingen.
Tusen gånger starkare är en bok som handlar om orättvisor mellan tjejer och killar, den visar att alla kan skapa förändring, så länge man börjar med viljan att förändra sig själv först.
Jag tycker att boken visar på uppdelningen i klassen mycket bättre än vad filmen gör. Filmen ger en bra bild av vad Saga vill åstadkomma för förändringar i klassen och de orättvisor hon upptäcker. Den ger inte en tillräckligt stark bild av hur stämningen i klassen är innan, och under tiden då Saga är där. Filmen missar också viktiga delar som gör den svår att förstå om man inte har läst boken.
Jag tycker att det var en bra bok för att den är verklighetstrogen, den speglar problem inom skolan som ofta överses eller bortförklaras med någon kliché, den innehåller också ett språk som gör det lätt för ungdomar att vilja läsa boken.. Min åsikt är att boken är bättre än filmen då den ger en starkare bild av problemen och vad som verkligen sker under Sagas tid i klassen.